Idag presenterar European Hydrogen Backbone-initiativet (EHB), som består av 23 europiska bolag som äger gasnätsinfrastruktur i 21 europeiska länder, en uppdaterad vision för hur en vätgasinfrastruktur i Europa skulle kunna byggas. För Sveriges räkning föreslås nya pipelines för vätgas från norr till söder.
EHB föreslår ett vätgasnät på 39 700 km fram till 2040, med en förväntad ytterligare tillväxt efter 2040. Detta nät förbinder 21 europeiska länder. Visionen som lanserades idag följer EHB-rapporten som publicerades i juli 2020 och som beskrev ett nätverk på 23 000 km som täcker tio länder.
– Vi är glada att elva nya länder har gått med i EHB-initiativet. Vår nya rapport visar att en verkligt paneuropeisk vätgasinfrastruktur till stor del baserad på återanpassad befintlig gasinfrastruktur är möjlig, kommenterar Daniel Muthmann, samordnare av EHB-initiativet och chef för företagsutveckling, strategi, policy och kommunikation på OGE.
2/3 återanvänt nät, 1/3 nytt
Det stamnät på närmare 40 000 km som gasnätsbolagen förutspår kommer behövas år 2040 kräver en uppskattad total investering på 43–81 miljarder euro. Ungefär 69 procent av det föreslagna vätgasnätet består av återanvända befintliga naturgasnät. De återstående 31 procenten nybyggda rörledningar behövs för att ansluta nya användare och finns i länder som har små gasnät idag men som har ett stort förväntat framtida behov och utbud av vätgas.
– Genom en gemensam europeisk vision, som stöttar genomförandet av EU:s vätgasstrategi, visar vi hur vi kan bygga ihop energisystemet för en snabbare dekarbonisering, kommenterar Hans Kreisel, vd för svenska gasinfrastukturägaren Nordion Energi. Koncernen består av Weum och Swedegas, som äger och driver gasnätet i södra och västra Sverige, samt Falbygdens Energi som levererar bland annat el till kunder i Falköping med omnejd.
– I Sverige har vi till exempel industrier inom stål- och gruvnäringen där vätgasen blir avgörande för omställningen.
Svensk utbyggnad föreslås
Enligt visionen skulle det svenska stamnätet växa fram i kustområdet i sydvästra delen av landet med en koppling till det danska nätet, i slutet av 2020-talet. Industrier inom kemi och petrokemi som ligger i närheten av stamnätet är då pådrivande för vätgasbehovet. Ett nät av vätgaskluster skulle växa fram, som så småningom skulle anslutas via regionala nät, och därefter ser SEB behovet av att bygga ett nytt stamnät som kopplar ihop de södra delarna med industrier i mellersta Sverige, och norra Sverige, där gruv- och stålindustrin driver på behovet.
2035 kopplas sedan det södra och det norra stamnätet ihop och bildar en vätekorridor över hela landet, som förbinder stamnäten i Danmark, Sverige och Finland med det europeiska stamnätet för vätgas. Ett nytt nät för transmission av energi från norr till söder skulle bli verklighet. En havsbaserad förbindelse över Bottenviken via en energiö vore en annan möjlig sammankoppling mellan Sverige och Finland.
År 2040 skulle en andra sammankoppling (havsbaserad) från Danmark kunna uppstå via Kattegat, som skulle bli den fjärde möjliga sammankopplingen mot Sverige.
Ladda ner rapporten i sin helhet här: www.europeanhydrogenbackbone.eu
