Kriget, inflationen och elpriserna är bidragande faktorer till att konkurserna i Sverige under andra halvan på 2022 var de högsta på tio år, enligt UCs årliga sammanställning. Även antalet nystartade bolag har minskat till den lägsta nivån på flera år. Sporthallar, e-handel och dagligvaruhandel tillhör de mest drabbade branscherna.
Enligt UCs statistik har det totala antalet konkurser under 2022 ökat med 5 procent i jämförelse med 2021. Sett till december månad har konkurserna ökat med 17 procent, och under det senaste halvåret har konkurserna ökat med 22 procent i jämförelse med samma period i fjol. Det motsvarar det högsta antalet konkurser på tio år.
Totalt sett under året har antalet nystartade bolag minskat med 13 procent under december månad i jämförelse med samma period i fjol.
– Inför 2022 fanns en hög optimism, inte minst till följd av de rekordlåga konkurstalen under det gångna året och avlägsnandet av pandemirestriktioner. En ljus framtid spåddes för Sveriges entreprenörer och småföretagare. Men dessvärre bjöd året istället på en rad otrevliga överraskningar som drabbade både svensk och global ekonomi. De marknadsmässiga kontrasterna mellan de första månaderna under 2022 och där vi står idag är stora – vilket vi direkt ser avspeglat i UCs statistik med ökat antal konkurser och lägre antal nystartade bolag. Resulterar detta i en uppsägningsvåg och att energistödet för företag dessutom helt uteblir under vintern så riskerar svenska företag att få det ännu tuffare, kommenterar Johanna Blomé, ekonom på UC.
Minskad köpkraft slår hårt mot restauranger, hotell, detaljhandel, e-handel med flera branscher. Antalet konkurser hos sportaffärer och sporthallar har ökat med 138 procent, inom e-handeln med 72 procent och inom dagligvarubutiker med 32 procent, enligt statistik från Creditsafe.
Antalet konkurser inom transportsektorn ökade med 54 procent i december (mot december 2021), men på helåret har antalet konkurser minskat med 7 procent, enligt UC.
| Bransch | Antal | Procentuell ökning |
| Sportaffärer och sporthallar | 62 | 138% |
| E-handel | 201 | 72% |
| Livsmedelsbutiker | 115 | 32% |
| Bilverkstäder | 224 | 27% |
| Programvaruproducenter | 100 | 25% |
| Partihandel | 380 | 23% |
| Restauranger | 567 | 20% |
Inget samband med elområde – ännu
Enligt UCs statistik syns fortfarande ingen koppling mellan elområde och antal konkurser eller nystartade företag.
– Vi har följt den här utvecklingen hela hösten, för att se om elpriserna utifrån elområde får någon direkt effekt på statistiken, vilket vi ännu inte kunnat se. Det elområde som fortsatt sticker ut med låg andel konkurser är faktiskt elområde fyra som motsvarar södra Sverige. Det är troligtvis för tidigt för att se någon effekt, kommenterar Johanna Blomé.
– Dessutom finns många olika faktorer som i nuläget påverkar om ett företag klarar sig väl eller inte, och just elområde blir en marginell faktor. Även om det självklart kan ha stor betydelse för det enskilda bolaget eller verksamheten. Med till följd av att elstödet under vintern eventuellt uteblir så kommer konkurserna i de delar av landet där elkostnaderna stiger som mest att öka.
Stålbad framöver
Flera av de omvärldsfaktorer som påverkat det gångna året kommer att få fortsatt effekter under 2023.
– Många företag går ett tufft 2023 tillmötes. Inte minst mindre företag kan drabbas av motgångar i likviditeten till följd av ökade el- och inköpskostnader samt räntor. Nu när vi sitter med facit i hand tyder det mesta på att det här bara är början – även ökade och mer långsiktiga effekter från kriget i Ukraina är att vänta.
