Läget i ekonomin är synnerligen osäkert, med en hög inflation som riskerar att bita sig fast särskilt drivna av höga el- och livsmedelspriser. Konjunkturläget påverkar även handlarnas framtidsutsikter, som är pessimistiska.
Enligt den senaste mätningen från SCB uppgick inflationen till 8,0 procent i juli månad, och inflationen i Sverige är nu den högsta på 30 år. Det höga inflationstrycket är globalt och priserna ökar i många länder mer än i Sverige, har pågått en längre tid, och även följts av löneökningar, vilket spär på inflationen.
”Tidigare bedömdes prisimpulsen vara temporär, medan många nu prognosticerar en betydligt mer varaktigt hög inflation”, skriver Svenskt Näringsliv.
Det höga globala inflationstrycket beror på flera saker, bl a de ryckigheter i utbud och efterfrågan som blivit följden av pandemin och dess nedstängningar. Brist på halvledare och försörjningsstörningar leder till dyrare och minskat utbud. Priserna på olja, gas och el har stigit, och är i genomsnitt högre än tidigare år, vilket i sin tur driver upp priserna på en rad varor. Kriget i Ukraina har också drivit upp priser på bl a energi och livsmedel, även om dessa sjunkit något under sommaren, efter uppgörelse med Ryssland och Ukraina om att tillåta livsmedelsexport.
”En ytterligare faktor som bidragit till dagens situation är den förda penning- och finanspolitiken. Framför allt under pandemin ökade penningmängden kraftigt och många budgetar var expansiva. Efterfrågan späddes därmed på, vilket i sin tur kan ha bidragit till den inflation som vi idag känner av.” skriver Svenskt Näringsliv i sin konjunkturprognos.
Det är alltså inte längre bara energi- och bränslepriser som driver inflationen utan inflationstrycket är nu brett. Däremot riskerar de höga energipriserna att hålla kvar inflationen på en hög nivå.
– De höga energipriserna och den sedan länge bristfälliga energiförsörjning håller inflationen kvar på en hög nivå. Energipolitiska felbeslut och tillkortakommanden i Sverige måste rättas till. Elkrisen är i huvudsak självförvållad. Nästa regering måste vidta omedelbara åtgärder för att trygga energiförsörjningen. Det gäller både att säkra befintlig kärnkraft och att möjliggöra för ny kärnkraft, kommenterar Sven-Olov Daunfeldt, Svenskt Näringslivs chefsekonom.
Lågkonjunktur att vänta
Världens centralbanker kommer att fortsätta strama åt penningpolitiken för att motverka inflation och dämpa inflationsförväntningar. Sammantaget leder detta till en svag ekonomisk utveckling och lågkonjunktur.
– Det grundläggande sambandet är att hushållen blivit fattigare som en följd av utbudschocker. Detta går inte att kompensera med högre löner, då stiger bara inflationen än mer. I ett läge där världen går in i en lågkonjunktur krävs avtal som tar hänsyn till företagens konkurrenskraft, kommenterar Svenkt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.
I Svenskt Näringslivs huvudscenario blir inflationen 2022 6,8 procent (KPIF) och faller 2023 till 3,6 procent, långt över inflationsmålet på 2 procent. Reporäntan väntas därför höjas till 2 procent i slutet av 2022 och 2,25 procent i slutet av nästa år.
Hushållens konsumtion kommer att dämpas av detta och av fallande bostadspriser, samtidigt som fortsatt mycket höga elpriser drabbar både företag och hushåll. Hittills har dessa effekter delvis uppvägts av en stark export. Men under andra halvan av 2022 förväntas de negativa faktorerna ta överhand. Svensk tillväxt kommer därför att bromsa in kraftigt och förväntas bli 1,9 procent 2022 och endast 0,5 procent 2023, enligt konjunkturprognosen.
– Den konjunkturuppgång som låg i korten efter pandemin har brutits. Sverige går nu in i en lågkonjunktur. En förutsättning för att läget inte ska bli än värre är att exportindustrin har konkurrenskraftiga villkor. Då kan exporten motverka en minskad inhemsk konsumtion, kommenterar Daunfeldt.
Handlare rustar sig
Den rekordhöga inflationen och stigande räntor i kombination med en lågkonjunktur i antågande, gör att många handlare nu rustar för vad som kan komma att bli en tuff höst, det visar augusti månads Handelsbarometer.
För femte månaden i rad uppvisar handlare inom detalj-, parti- och e-handeln som Svensk Handel tillfrågat pessimistiska framtidsförväntningar.
– Sommarmånaderna är ofta starka köpmånader för handeln. När vi nu går mot höst är det vanligt att handlare inom sällanköpsvaruhandeln tror på något mindre försäljning. Men de tydligt negativa nivåerna just nu beror givetvis på hög inflation och höga räntor som ju är de största orosmolnen, kommenterar Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.
Butikshandeln minskade med 3 enheter till ett indikatorvärde på 85,7, vilket är årets hittills lägsta nivå. Eftersom det neutrala indikatorvärdet är 100, innebär detta att handlare i fysisk butik i augusti 2022 fortsatt ser tydligt negativt på de kommande tre månaderna. I augusti 2021 var motsvarande indikatorvärde 106,4, så årets augustisiffra är drygt 20 enheter lägre.
Partihandeln är det segment som står för den minsta nedgången i månadens Handelsbarometer. Med en nedgång på 0,3 enheter landar indikatorvärdet på 87,3. Det är nästan 17 enheter lägre än augusti förra året.
– Även om partihandelns nedgång inte är lika stor som i de övriga segmenten så är det fortfarande pessimistiska vindar som blåser över lag. Vi ser en mindre uppgång från låga nivåer kring partihandlarnas framtidsförväntningar när det gäller antalet anställda, men vi tror inte att det är något trendbrott, kommenterar Sofia Larsen.
E-handlarnas framtidsförväntningar är också av det pessimistiska slaget. En nedgång på 2,7 enheter gör att indikatorvärdet för segmentet blir 88,4. Likt för butikshandeln så är månadens indikatorvärde det lägsta för året.
– E-handeln drabbas likt butikshandeln av att man tror att konsumenter kommer att hålla hårdare i plånboken framöver. Konsumenternas köpkraft är helt enkelt inte lika stor längre, till följd av rekordhög inflation och stigande räntor, avslutar Sofia Larsen.
Av Redaktionen
