VTI granskar leveransrobotar i stadstrafik

Hur interagerar autonoma leveransrobotar med oss människor i verklig trafikmiljö och vilka regler behövs för att styra robotarnas framfart? Och hur ska de användas och kombineras med andra transportmedel för att göra verklig nytta? Det är huvudfrågorna i två aktuella forskningsprojekt där forskningsinstitutet VTI spelar en viktig roll.

På Södermalm, i Solna och Sundbyberg levererar Foodora sedan våren 2025 och andra varor med autonoma smårobotar från företaget Starship Technologies. I projektet med samma namn, som leds av Linköpings universitet, filmar forskarna hur robotarna beter sig i trafiken och hur vi människor reagerar på de små fordonen. Totalt är det 15 robotar som ingår i försöket, varav 5 i Stockholms stad.

Så här långt är erfarenheterna goda. Stockholms stad har knappt fått in några klagomål; tvärtom tycker många att robotarna är lite söta och ett roligt inslag i staden. De enda problem som rapporterats är viss trängsel utanför Foodoras lager på Södermalm när robotarna ska parkera.

– Även om det inte gäller alla, är de flesta människor förvånansvärt positiva och hjälpsamma till sådana här robotar. Ofta försöker tillverkarna också ge dem en lite gullig framtoning, som R2-D2, vilket också kan göra oss människor mer positivt inställda, säger Daniel Rudmark, som arbetar med projektet.

– Samtidigt är det redan trångt på trottoarerna och här kommer plötsligt en ny aktör, en helt ny manick, som också ska ta plats. Det finns all anledning att fundera på hur det ska gå till och vilken nytta de kan skapa i transportsystemet.

Saknas regler för robotarna

VTIs del i projektet handlar om just detta, policy- och regelutveckling. Baserat på de filmer och den analys som görs av Linköpings universitet ska forskarna föreslå regler för hur autonoma leveransrobotar ska köra på trottoarer och hur de ska parkera. Detta blir viktigt att fundera igenom innan en större lansering av robotar sker i framtiden.

I dag finns egentligen inga regler alls förutom att robotar kan klassificeras som ”motorredskap klass 2”. I den grupper ingår bland annat entreprenad- och anläggningsmaskiner, truckar och större åkgräsklippare.

I det andra projektet, Helsingbotica, undersöker forskarna hur leveransrobotar kan integreras i ett transportsystem och kombineras med andra fordon för att göra mesta möjliga nytta. Slutrapporten är inte riktigt klar, projektet avslutas i maj i år, men resultaten så här långt är mycket lovande.

Genom att kombinera autonoma robotar med mindre lastbilar minskar både kostnader, energianvändning och utsläpp kraftigt. I försöket lämnar skåpbilar av varor vid en omlastningsstation där robotarna tagit över och kört ut den sista biten hem till kund.

– Som tjänst blir det ett sorts mellanting mellan traditionell hemleverans och paketskåp, säger Daniel Rudmark.

I den sista delen av projektet – som drivs i samarbete med Helsingborgs stad, Apotea, Best Transport och Engage Studios – genomförs en enkätundersökning både till dem som använt och inte använt tjänsten i Helsingborg.

Både Starship och Helsingbotica genomförs inom det strategiska programmet Drive Sweden och finansieras av Vinnova.