I projektet Helsingbotica testar VTI att leverera de sista metrarna med autonoma robotar, tillsammans med Helsingborgs Stad, Apotea, Best Transport och Hugo Delivery.
– Det finns flera utmaningar kvar att lösa, men vi testar saker som aldrig gjorts innan och ser otrolig potential att sänka både utsläpp och kostnader, säger Niklas Arvidsson, VTI.
Vad sägs om en autonom kvartersrobot som rullar runt i ditt bostadsområde på heltid, levererar varor och kanske även utför andra tjänster? I ett bostadsområde i Helsingborg testar en rad aktörer inom pilotprojektet Helsingbotica just nu att ersätta konventionella skåpbilar för hemleveranser med så kallade ”community robots”, eller ”kvartersrobotar”.
Robotarna utgår från en modell som testats i en förstudie under 2023, men som byggs på med skåp för att frakta mellan fem och tio paket åt gången. Konceptet bygger på att roboten hela tiden stannar i ett och samma område och inte, som i de flesta andra försök med leveransrobotar, rör sig fram och tillbaka mellan ett lager och de enskilda beställarna.
Roboten fylls på med varor som körs ut i skåpbil, och den står parkerad i bostadsområdet när den inte används. Där byts också batteriet en gång om dagen.
– Det är ett nytt koncept som, vad vi vet, inte testats någon annanstans i världen, berättar Niklas Arvidsson, senior forskare inom urbana transporter på VTI, som leder projektet tillsammans med VTI-kollegan Daniel Rudmark.
– Det finns flera försök som gjorts med leveranser från olika typer av urbana hubbar, men som vi ser det så blir infrastrukturen för dyr.
Sparar 50-70 procent
Att säga att robotarna är ute och rullar är lite att ta i – på grund av regulatoriska skäl så behöver de fortfarande ha en ledsagare med sig, berättar han.
– Det regulatoriska är något vi jobbar med att lösa, och självklart pågår det en hel del produktutveckling av roboten. Men vi har räknat noggrant på det här, och den potentiella nyttan när det gäller utsläpp och kostnader är enorm, berättar Niklas Arvidsson.
Uppskattningsvis kan sex till åtta leveransrobotar ersätta en till två vanliga skåpbilar för leveranserna de sista (kilo)metrarna fram till kund. Forskarnas beräkningar visar att både koldioxidutsläpp och kostnader skulle kunna minska med 50–70 procent.
– Det handlar alltså inte om att leverera i innerstaden, där är det för trångt och trafikerat för den här typen av upplägg, utan det handlar om att lösa sista milen i villaområden. I snitt tillbringar en chaufför mer än 50 procent av tiden utanför bilen vid hemleveranser i den här typen av områden, för att gå till och från huset och vänta på kvittens till exempel, så det finns otroligt mycket kostnader att spara.
En av deltagarna i projektet är nätapoteket Apotea, vars paket används för att testa kvartersroboten.
– Apotea har relativt små, lätta paket med högvärdigt gods och inga kylvaror, så det passar väldigt bra som pilot, konstaterar Niklas Arvidsson.
Flera mervärden
Niklas Arvidsson tror att robotarna på sikt kan göra mer än att bara leverera paket.
– De skulle till exempel kunna följa med om någon tycker det är otryggt att gå hem ensam när det är mörkt, lysa upp vägen och även ringa polisen. Den lokala andrahandsmarknaden kan också öka med enkla transporter mellan de boende.
Potentiella problem med leveransrobotar är social acceptans, risk för vandalisering och stöld, eller oreda i trafiken (tänk elsparkcyklar). Att försöken görs i ett villaområde med begränsad trafik, och att roboten blir områdets ”egen” hjälper till att minska risken för problem. Projektet Helsingbotica startade i maj 2024 och ska pågå i två år. Projektet finansieras av Vinnova genom innovationsprogrammet Drive Sweden.
Av Hilda Hultén
