Det finns stor potential för svensk sjöfart att spela en betydligt större roll i transporterna av produkter och material för återvinning och återanvändning i framtiden. Och hamnarna kan på flera sätt skapa mervärde i framtida cirkulära logistiklösningar. Det visar ett forskningsprojekt vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).
I rapporten “Svenska hamnars roll i en cirkulär ekonomi”, SHREK, undersöker forskare vid VTI och Rise vilken betydelse hamnar och sjöfart kan få i en framtida cirkulär ekonomi. Projektet har genomförts i samarbete med Norrköpings hamn, Hallands hamnar, Trelleborgs hamn, Oslo hamn, Ragn-Sells, Kretslopp och vatten i Göteborg stad samt Avfall Sverige.
En utmaning för cirkulära produkter och material är att materialvärdet vanligtvis är lågt. För att kunna konkurrera med nya produkter och jungfruliga material behöver därför logistiken vara kostnadseffektiv och hållbar.
– På så sätt blir logistiken extra viktig för att åstadkomma en ökad cirkularitet av produkter och material. Vår forskning visar att sjöfarten har potential att matcha de behov som en ökad cirkulär ekonomi ställer och att hamnarna har en viktig roll att spela, kommenterar Linea Kjellsdotter Ivert, projektledare och initiativtagare till studien.
Hamnarnas bidrag till de cirkulära lösningarna finns inom åtminstone två huvudområden. Dels kan de lagra och hantera produkter och material på ett effektivt sätt och fungera som logistiknoder för omlastning mellan olika trafikslag. Dels kan de fungera som kunskapsförmedlare och hjälpa bl a avfallsentreprenörer med samordning, förmedling av kontakter och förslag på effektiva logistiklösningar.
En annan fallstudie visar att sjöfarten kan vara mest fördelaktig även ekonomiskt. När Ragn-Sells transporterade kalkstabiliserad lera från Göteborg till Trelleborgs hamn var sjötransporterna både bättre för miljön och billigare jämfört med att köra med lastbil. Efter studien fortsatte företaget med sjötransporter av massor till olika destinationer.
– Koldioxidutsläppen minskade väsentligt. Ekonomiskt bygger lösningen på att Ragn-Sells kunde nyttja ett fartyg som ändå skulle leverera gods till Göteborg och därefter vidare söderut, så att fartyget inte gick tomt tillbaka, kommenterar Linea Kjellsdotter Ivert.
Potential och hinder
Forskarna har också undersökt vilka produkter och material som har stor potential för ökad materialåtervinning eller -användning, där sjöfarten skulle passa som transportslag. Några exempel är muddermassor, jord, mineralavfall, träavfall, däck, textilier, spillolja och flygaska. För dessa transporter kan sjöfarten bidra både med bulk och den befintliga containertrafiken.
I rapporten tas också hindren för ökad sjöfart upp. Dessa så kallade barriärer är väl kända sedan tidigare men inte desto mindre viktiga när det handlar om nya flöden och nya kunder som inte nödvändigtvis har så stor erfarenhet av sjöfart. Det gäller till exempel att sjötransporter ofta involverar flera parter, upplevs som krångliga och administrativt tungrodda och att det ibland kan uppfattas som svårt att få den hjälp man behöver till rätt kostnad och vid rätt tid.
Projektet “Svenska hamnars roll i en cirkulär ekonomi” har finansierats av Trafikverket.
Läs hela rapporten här.
