Det råder brist på el i Kina, som de senaste veckorna accelererat till ett krisläge med flerdubblade priser på kol och fabriker som tvingats stänga.
– Det är en väldigt allvarlig situation som ser ut att hålla i sig. Företag med leverantörer i Kina som har elintensiv produktion får räkna med försörjningsproblem inom ett par veckor, säger Johan Annell på Asia Perspective.
Kina är världens största produktionsland och energiförbrukare, och industrin står för omkring 70 procent av landets totala elförbrukning, som 2020 låg på 5 564 miljarder kilowattimmar, enligt Indexmundi. Det motsvarar en förbrukning på ca 4 000 Kwh per capita, att jämföra med ca 13 000 kwh i Sverige.
Under 2021 har Kina fått allt större problem med elförsörjningen, berättar Johan Annell, partner på Asia Perspective med ansvar för konsultverksamheten i Beijing.
– När industrin går på högvarv som den gör nu så räcker elen i Kina helt enkelt inte. Detta är ett problem som pågått ett tag, men som förvärrats rejält under året – särskilt de senaste veckorna, berättar han.
Under 2021 har elkonsumtionen i Kina ökat med 14 procent.
– Det är betydligt mer än prognosen på kanske 3–5 procent och har lett till elbrist i stora delar av landet. Det har skett omfattande elavbrott på flera håll och många lokala myndigheter har nu infört restriktioner och begränsningar för elintensiv verksamhet, inte minst inom metallbearbetning och komponenttillverkning, där fabriker nu tvingas stänga.
Brist på kol främsta orsaken
Kina är världens överlägset största kolkraftsproducent. Kolkraft står för cirka 60 procent av landets totala energikonsumtion. Sedan några år tillbaka försöker Kina dra ned på kolbrytning och produktion, samtidigt som man satsar på att öka andra energikällor.
– Det är både av klimat- och luftföroreningsskäl som Kina vill minska andelen kolkraft i sin energimix. Man har också lyckats dra ned och fått bort några av de värsta miljöbovarna när det gäller kolgruvor. Men det gör samtidigt landet mer importberoende när det gäller energi, och omställningen till alternativa energikällor har inte riktigt hunnit med.
När industrin går på högvarv som den gör nu så räcker elen i Kina helt enkelt inte
Vattenkraften i Kina dras liksom den svenska vattenkraften med kapacitetsproblem just nu, vilket ytterligare förvärrar elbristen i landet. Bristen på kol i kombination med den ökade efterfrågan på el har gjort att priset på kol stigit med 370 procent globalt, från 53 USD per ton i januari 2020, till 248 USD per ton idag. Den största delen av prisökningen har skett efter sommaren, då priserna flerdubblats på kort tid, berättar Johan Annell.
– Samtidigt har elleverantörerna reglerade priser som hindrar dem från att höja priset på el, vilket gör att många nu förlorar pengar på varje megawatt kolkraftsel de producerar, något som ytterligare minskar kolkraftsproduktionen. Det pågår en reformering av elmarknaden i Kina för att lösa det här problemet och göra prissättningen mer flexibel, men den är långt ifrån klar.
Försörjningsproblem att vänta
Enligt Johan Annell är det nu många företag, inte minst utländska, som tvekar inför att investera i kinesisk produktion, och nu pausar sina investeringsplaner på grund av osäkerheten kring eltillgången. Även på försörjningssidan höjer han ett varningens finger:
– Många nordiska företag som har produktion eller leverantörer i Kina kommer att drabbas av det här. Det gäller flera branscher, inte minst fordonsindustrin. Problemen har accelererat de senaste veckorna, något som kommer att drabba försörjningen i Norden inom ett par veckor.
Han råder företag med kinesisk komponentförsörjning att vara vaksamma.
– Det gäller att ha nära kontakt med leverantörerna och se hur läget utvecklar sig, och förbereda sig ifall försörjningen brister. De problem vi ser nu kommer troligtvis att pågå åtminstone några kvartal framöver.
De problem vi ser nu kommer troligtvis att pågå åtminstone några kvartal framöver
Satsar på naturgas och förnybart
På kort sikt kan Kina antas försöka öka kolkraftsproduktionen för att lösa problemet. Initiativ för att öka den förnyelsebara andelen energi pågår också, vid sidan av andra fossila energikällor.
– Kina bygger upp ny infrastruktur kring importerad naturgas, inte minst från Ryssland, för att säkra sin tillgång på gas, och investerar även i LNG-infrastruktur.
2018 gick Kina om Japan som världens största importör av naturgas. Ryska Gazprom väntas leverera 10 miljarder kubikmeter naturgas till Kina i gasledningen China Russia east route som öppnade 2019, en siffra som väntas öka till 38 miljarder kubikmeter per år från 2024, enligt Global Times.
– Kina är också en av världens främsta producenter av solceller, och även där satsar man på ökad produktion och inhemsk användning. Man kan ju gissa att det även kommer att bli en rejält ökad satsning på kärnkraft i Kina framöver.
Även tekniker för energilagring för att utjämna tillgången på el är något som kommer att öka, menar Johan Annell.
– Det är ju ett område som Sverige är långt fram inom, och där det finns stora exportmöjligheter till Kina framåt.
Av Hilda Hultén
