Inlandsbanans strategiska betydelse har kommit i ljuset när Trafikverket undersökte avtalsförhållandet mellan staten och Inlandsbanan AB. Enligt Försvarsmakten ger banans gamla teknik och separata förvaltarskap resiliens och redundans i transportsystemet i händelse av kris eller krig. De vill hellre att IBAB ska få medel att rusta upp banan.
I en ny rapport där Trafikverket gör en genomlysning av avtalsförhållandet mellan staten och Inlandsbanan AB (IBAB) undersöks bl a möjligheten att myndigheten återigen ska bli infrastrukturförvaltare för Inlandsbanan, men i sitt remissvar säger Försvarsmakten att de hellre ser att banan, som spelar en viktig roll i totalförsvaret, ligger kvar under separat förvaltarskap. De vill också se att banan rustas upp, vilket beräknas kosta 12 miljarder kronor.
Inlandsbanan sträcker sig 105 mil från Gällivare i norr till Kristinehamn i söder, varav IBAB förvaltar sträckan från Mora till Gällivare på uppdrag av staten.
Försvarsmakten menar att om förvaltarskapet för Inlandsbanan hamnar på Trafikverket riskerar banan att hamna i ekonomisk konkurrens mot andra banor, jämfört med det huvudfokus den får hos IBAB. De menar att det skilda förvaltarskapet är en styrka då det ger två alternativ istället för ett vid planering och genomförande av operationer.
Försvarsmakten rekommenderar inte bara att behålla Inlandsbanan i IBAB, utan att även överföra Södra delen av banan mellan Mora och Kristinehamn samt alla fyra tvärbanor. Styrkan i dessa banor är den låga teknikgraden med system M (manuell tågklarering), något man lärt av erfarenheter från kriget i Ukraina.
