Pandemin sätter djupa spår i Swedavias delårsrapport för första kvartalet 2021, med 5,7 miljoner färre passagerare jämfört med motsvarande period 2020, och ett rörelseresultat på -381 miljoner kronor.
Trots kostnadsbesparingar på en miljard och stödpaket kämpar Swedavia med pandemins effekter på resandet. För fjärde kvartalet i rad uppvisar bolaget en förlust med ett rörelseresultat på -381 miljoner kronor, som hade varit ännu värre utan ett statligt omställningsstöd på 239 miljoner.
– Det är fortsatt en mycket svår situation för alla aktörer på flygmarknaden, inklusive Swedavia. Vi har vidtagit kraftfulla åtgärder för att minska våra kostnader med upp emot en miljard på årsbasis, men detta har bara delvis kunnat motverka covid-19-pandemins effekter på vårt resultat. Det är nu avgörande att vaccinationsprogrammen runt om i världen är framgångsrika samt att välfungerande och internationellt harmoniserade hälsocertifikat för resor kan lanseras. Ju snabbare detta kommer på plats, desto snabbare ökar möjligheterna för människor att återigen kunna resa och mötas, kommenterar Jonas Abrahamsson, vd och koncernchef på Swedavia.
954 000 passagerare reste från bolagets flygplatser under perioden. Det är en minskning på 5,7 miljoner passagerare, 86 procent, mot samma period förra året då pandemin ännu inte hade fått så stora effekter på resandet. Nettoomsättningen uppgick till 457 miljoner kronor jämfört med 1 245 miljoner första kvartalet 2020, en sänkning på 63 procent.
Avveckling av Bromma flygplats
Regeringen enades den 21 april om att verka för en förtida nedläggning av Bromma flygplats och i augusti ska ett förslag på hur trafiken ska flyttas över till Arlanda presenteras. I Swedavias egen analys slogs det fast att det inte är affärsmässigt motiverat att driva vidare flygplatsen utan att en konsolidering av trafiken till Arlanda är att föredra. Enligt Jonas Abrahamsson lyser dock de nödvändiga förutsättningarna för konsolideringen med sin frånvaro i regeringens infrastrukturproposition.
– För att säkerställa en långsiktigt hållbar flygplatskapacitet i Sverige måste Arlanda ges tydliga förutsättningar för att utvecklas i takt med marknadens och samhällets behov. Det gäller för själva flygplatsen, men också för transporter till och från den – till exempel spårtrafik. Ur det sistnämnda perspektivet är det därför oroväckande att den infrastrukturproposition som regeringen nyligen lade fram inte alls berör dessa för svensk tillgänglighet helt nödvändiga förstärkningar och inte heller i övrigt behandlar flygplatsens roll i ett effektivt och intermodalt transportsystem, kommenterar Jonas Abrahamsson.
