LISTA: Här är Nordens bästa logistiklägen

UR SENASTE NUMRET: För första gången listar Dagens Logistik Nordens bästa logistiklägen:  en vidareutveckling av den tidigare rankingen Sveriges bästa logistiklägen, som Dagens Logistiks redaktion handlade under flera års tid. Norden är en geografi som kanske varit lite bortglömd men som kan pch eventuellt borde få ökad betydelse i takt med ökad geopolitisk oro, handelskrig och den växande trenden att försörjningen regionaliseras.

Ur Dagens Logistik nummer 1 2025 – nytt nummer ute nu!

Runt millennieskiftet började branschtidningen Inköp & Logistik årligen publicera en lista över Sveriges bästa logistiklägen: en vägledning den som vill etablera ett centrallager för konsumtionsvaror i Sverige.

2005 flyttades den till Intelligent Logistik och med åren växte listan till 25 lägen och kriterier tillkom och förfinades för att följa de trender som påverkar var lager placeras. Listan har kombinerat hårda kriterier som infrastruktur, godsflöden, marktillgång, logistikstock och etableringar med mjukare värden som tillgång till logistikkompetens och regionalt samarbetsklimat, och har gett en bild av logistiksveriges utveckling över tid.

Genom åren har listan rönt stor uppmärksamhet i branschen, och framförallt bidragit till att sprida kunskap om logiken bakom logistiketableringar. Dagens Logistiks redaktion ansvarade för det redaktionella arbetet på Intelligent Logistik och därmed för listan under åren och 2011–2022.  Intelligent Logistik har från och med 2025 enligt uppgift lagt ner utgivningen av den årliga rankingen. 

När vi på Dagens Logistik nu, 25 år efter den ursprungliga logistiklägeslistans födelse, tar vid det viktiga arbetet med kunskapsspridning kring logistiklägen så gör vi det med ett omtag: vi sår nu fröet till Nordens bästa logistiklägen, och hoppas att listan, likt den förra, organiskt kan utveckla till en kunskapsbank om nordisk logistik.

Från Sverige till Norden

Vi lämnar nu det smala fokuset på att utse logistiklägen enbart för att försörja Sverige med handelsvaror – vilket varit ramen för den tidigare rankingen. Istället tittar vi bredare på vilka regioner som har lämplig infrastruktur, godsflöden och rätt kompetens för att vara strategiskt viktiga logistiklägen i Norden. Det blir minskat fokus på poängsättning, ranking och enskilda mikrolägen: Istället ska vi försöka bygga en kunskapsbas kring logistiklägen som bygger på regiontänk och förståelse för helheten.

I den här första kartläggningen pekar vi ut åtta nordiska regioner. Det innebär att många kommuner och mindre “lägen” med stor betydelse för logistiken slås ihop eller till och med “försvinner” från listan. Den stora behållningen är dock att vi breddar kartan och knyter starkare band med våra nordiska grannar. Vi lyfter upp handelsvägar och allianser som vilat under lång tid, men som är  avgörande för att skapa innovativa kluster, klara klimatomställningen och navigera i en ny geopolitisk omvärld. På sikt hoppas vi även att listan utvecklas och att fler lägen och regioner kan vara med.

Åtta utpekade regioner

Med tanke på den geopolitiska utvecklingen i världen och rörelsen mot en ökad regionalisering av försörjningen och en ökad cirkularitet hos materialflödena i samhället, är det troligt att Norden som gemensam region och marknad kommer att växa i betydelse framåt.

De åtta nordiska logistiklägen som pekas ut är Göteborg, Öresund, Mälardalen, Oslo, Helsingfors, Jönköping, Bottenviken och Mittjylland. Även om vi inte poängsätter regionerna kan numreringen ses som en vägledning för vilken strategisk betydelse vi bedömer att de har.

Regionerna är koncentrerade till områden med starka hamnar, effektiva transportnät och geografisk närhet till global och regional handel. Logistikregionerna har städer, hamnar och godsstråk som är avgörande för den nordiska transportinfrastrukturen och fungerar som viktiga logistiska noder för både inrikes och internationell handel och flera av regionerna eller lägena är “gränsöverskridande”, och innefattar två eller flera av de nordiska länderna. Det som inte täcks in i kartläggningen är den strategiska betydelsen av Nordens öar; framförallt Island, Grönland och Färöarna, men också Åland, Gotland och Bornholm.

Infrastruktur, geografi och flöden

 

Det vi främst tittat på i kartläggningen är allsidighet, tillgänglighet och hållbarhet i logistisk infrastruktur i form av vägar, järnvägar, hamnar, fraktflygplatser, kombiterminaler och paketterminaler. Vi har även beaktat godsflöden i och genom regionen, förutsättningar för import och export, och närheten till befolkning och konsumtionsmarknader.

Även befintliga logistiketableringar, samlat utbud av logistikkompetens, arbetskraft samt relevant forskning & utbildning vägs in. Elproduktion och råvaruflöden vägs också in i bedömningen, liksom industriell produktion. Lägena skiljer sig åt i inriktning: Göteborg är till exempel en stark region när det kommer till konsumtionsvaror samt som nav för internationellt import och export, Öresundsregionen och Mitt-Jyllands styrka är som logistiknod för livsmedel, som handelsnav och som “port” till kontinenten.

Bottenviken har stor logistisk betydelse för den tunga exportindustrin och basnäringen, Jönköping är ett utpräglat Nordiskt distributionsläge och Oslo och Helsingfors är viktiga nationella logistiknav för Norge och Finland. Helsingfors och området runt Finska viken har också en stor outnyttjad potential som nod för handel med Ryssland via St Petersburg med sina 5,2 miljoner invånare – om de förbindelserna skulle tina upp i framtiden.

Idag är den “godsmotorvägen” dock en vit fläck på den nordiska handelskartan.

Sammanfattningsvis fyller lägena olika funktioner, men är alla viktiga på olika sätt.

Av Hilda Hultén