Returpallsystem kräver nytänkande

Plastförpackningsproducenten IP-Group fick länge övertyga sin underleverantör för att införa ett retursystem med pallcontainers. Idag tjänar båda parterna både pengar och tid på det nya systemet. ”Det kan ta tid att gå över från engångsförpackningar till retursystem, men vinsterna är stora” konstaterar Tobias Josefson, vd på IP-Group.

Återbruk av transportförpackningar är en av alla de cirkulära ansatser som EU driver. För att lära sig mer om retursystem ordnade Logistikföreningen Plan region Syd en workshop hos förpackningsproducenten IPG Intelligent Packaging Group AB (IP-Group) i Halmstad i september. Samtidigt blev det en riktig lektion på temat plastpallar.

IP-Group får numera leveranser av plastpallsdelar i hopvikbara pallcontainrar, istället för engångsförpackningar av kartong. Bild: IP-Group.

Och det kan ta tid att gå över från engångsförpackningar till retursystem, konstaterar Tobias Josefson, vd på IP-Group.

– Trots att vi själva producerar returpallar var det svårt att övertyga vår komponentleverantör om pallcontainers som kunde gå i retur. Men efter sju månader och diskussioner med alla, till och med deras HR-avdelning, var vi i gång. Idag vill ingen gå tillbaka till kartonghanteringen, konstaterar han.  

Sparar hundratusentals kronor

Engångsförpackningar brukar i produktkalkyler räknas som löpande kostnader, medan ett retursystem kan innebära en investering förpackningar som tål att användas i många år. I IP-Groups fall var investeringen återbetald (return on investment) efter ett år, och jämfört med engångsförpackningar sparar man idag hundratusentals kronor varje år. Man sparar också in arbete med återvinningen.

– Tomma kartongförpackningar är skrymmande, säger han. Vår återvinningscontainer blev snabbt full och fick tömmas om och om igen. 

Men det värsta var riskerna i arbetsmiljön. Lådor fyllda med plastdelar blev tilltryckta under transporten så att hela laststapeln blev instabil.   

– När kartongerna trycktes ihop kunde våra plastdelar bli böjda, flikar Geir Vidar Persen, försäljningschef på IP-Group, in.

– Detta påverkade i sin tur vår produktionsprocess eftersom vi fogar ihop komponenterna till plastpallar. 

Förpackningen ska ju skydda produkterna, betonar Tobias Josefson:

– Idag använder vi returpallar och hopvikbara pallcontainers med lock. Det går dessutom mycket snabbare än att hålla på med kartonger. 

Saknas standarder

IP-Group producerar olika typer av plastpallar, lådor och pallcontainers. Man satsar mycket på hopslagbara modeller för att spara plats vid lagring och returtransporter. Men att en plastpall håller samma mått som EU-pallen säger inte mycket om exempelvis dess stabilitet eller råmaterial, menar Tobias Josefson.  

– För plastpallar skulle också behövas en standard, säger han. Vi anser att om plastpallar ska bidra till den cirkulära ekonomin måste de ha lång livslängd, vara gjorda av återvunnet material och vara återvinningsbara. De kraven klarar inte alla plastpallar på marknaden idag.  

Sedan 2018 har IP-Group producerat omkring 200 000 exemplar av en viss typ av plastpall, och vad de känner till så har enbart åtta av dessa gått sönder. Att beräkna livslängd för pallarna är alltså i viss mån teoretiskt.

För att vara tillräckligt stabil behöver en plastpall ofta utrustas med metallskenor. Men då måste skenorna kunna dras ut inför återvinning, och inte gjutas in i plasten, menar han och visar hur en skena kan stoppas in och dras ut ur en pall. Samma sak gäller om man behöver ett glidskydd av annat material. 

På marknaden finns plastpallar av bl.a. polypropen (PP), medan IP-Group använder återvunnen polyetenplast HDPE i sina produkter. Även om plastsorten är rätt menar Tobias Josefson att man inte kan granulera ner vilken plastpall som helst: exempelvis pallar från vissa marknader kan innehålla förbjudna additiv som bisfenol A och andra ämnen som man inte vill ha i sina produkter. 

Plastpallar produceras genom formsprutning och design av formen, ”verktyget”, styr hur pallen ser ut. Geir Vidar Persen berättar att särskilt återvunnen konsumentplast ställer speciella krav på hur verktyget ska se ut. Plastpallarna har ofta en nät- eller fackkonstruktion, så man försöker inte ens härma brädor som en träpall är byggd av.   

Geir Vidar Persen menar att en pallcontainer av plast behöver vara kompatibel med träpallar för optimal transporteffektivitet. Till vänster en hopslagen pallcontainer. Bild: IP-Group

– Det är också viktigt att vatten inte kan samlas i de olika facken: Vatten i pallen påverkar vikten men kan också förstöra både produkter och omgivning. 

EU-pallen av trä kan trots sina standardmått väga olika beroende på om den är torr eller blöt. För automation kan plastpallar fungera bättre, även för att de inte släpper ifrån sig stickor .    

Metallskenor kan behövas för att göra plastpallen styvare. Skenorna ska kunna dras bort när pallen väl ska återvinnas till ny plastråvara. På bild ”Cirkulärpallen” som väger 14.5 kg.  Foto: Leena Kossila.

– Behöver kunden ett mindre antal specialpallar rekommenderar vi dock att de kontaktar en snickare, säger Tobias Josefson. Verktyg för formsprutning är dyra så det krävs stora volymer. Det kan också ta tid att få fram nya plastpallar, medan träpallar brukar man alltid få tag i.  

Konsten att dimensionera ett retursystem

Det finns idag ingen vedertagen formel för att beräkna mängden förpackningar i ett retursystem. Men IP-Group har satt upp en enkel kalkyl för att beräkna förpackningsbehovet med följande uppgifter: 

  • Antalet pallar per vecka
  • Antalet dagar stående returenheter innan de går i retur
  • Returtransport antal dagar 
  • Säkerhetsmarginal

Säkerhetsmarginal är viktigt eftersom man inte vill stoppa produktionen för att returförpackningar saknas. Samtidigt är slöseri att ha stora mängder av förpackningar som inte används. Det finns även risk att returförpackningar försvinner ur systemet på olika sätt. Här kan digitalisering vara en lösning.

– Man kan utrusta utrusta plastpallar med en IOT-lösning. Då kan man följa upp både godset och emballaget, liksom exempelvis temperaturer under transporten, påpekar Geir Vidar Persen. 

Framtida transportförpackningar

EU:s nya regelverk för förpackningar styr bland annat mot att vikt och volym i en transport ska minimeras, och att onödigt emballage och engångsförpackningar ska bort. Även detta talar för returförpackningar.

– Retursystem passar klockrent för frekventa leveranser inom landet mellan underleverantörer och producenter, säger Tobias Josefson. Pallcontainers kan också inredas för att passa specifika komponenter eller delar. Men vid import från Asien är retursystem mer tveksamma. 

– Vi ser att transportörer kunde utöka sitt erbjudande med returförpackningar, säger Geir Vidar Persen. Då tar man hand om hela konceptet istället för att bara köra last fram och tillbaka. Retursystem med pallcontainers som kan staplas kan också ge bättre fyllnadsgrad i transporterna. 

Sammanfattningsvis: retursystem kan både vara effektiva och lönsamma men de kräver en del nytänkande.   

Leena Kossila

Författare till Circular Logistics in the Nordics, Cirkulär logistik och Cirkulära materialflöden i praktiken