Den 2 februari trädde EUs nya mobilitetspaket i kraft, med syfte att stoppa fusket i åkeribranschen. Nu har regeringen beslutat om en proposition med bl a skärpta krav på utländska transportföretag och ett ökat beställaransvar.
EUs nya mobilitetspaket innehåller nya regler om bl a utstationering och att svenska löner ska gälla på svenska vägar, något som Sveriges Åkeriföretags vd Rickard Gegö lyft som den viktigaste åtgärden för att få stopp på fusket. Men när Mobilitetspaketet trädde i kraft i februari fanns inte den svenska lagstiftningen på plats, trots att EU-länderna haft 1,5 år på sig att implementera dem.
Igår, den 17 mars, beslutade regeringen om en proposition med de förändringar som krävs för att genomföra den sista delen av reformpaketet. Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 15 juni 2022.
– Svenska löner och villkor ska gälla på vägarna och det ska vara rättvis konkurrens inom yrkestrafiken. Nu sätter vi stopp för utnyttjandet av utländska förare, pressade löner och usla arbetsförhållanden, kommenterar infrastrukturminister Tomas Eneroth.
Förslagen innebär bl a skärpta krav på utländska transportföretag att anmäla utstationerade arbetstagare till Arbetsmiljöverket. Utstationering ska anmälas till myndigheten senast den dag arbetet i Sverige påbörjas, vilket ska underlätta för svenska fackförbund att förhandla om kollektivavtal.
Sanktionsavgifter ska nu kunna tilldelas transportföretag som inte kan uppvisa en utstationeringsdeklaration vid vägen. Transportköpare måste dessutom försäkra sig om att utstationerade arbetstagare anmäls och ska annars kunna dömas till fängelse upp till ett år, under vissa förutsättningar. Just beställaransvaret lyftes i höstas av flera branschföreträdare vid ett webinar anordnat av Plan och CSCMP.
Transportstyrelsen ska utvärdera arbetet
Regeringen har också beslutat att ge Transportstyrelsen två uppdrag för att säkerställa att arbetet med ordning och reda på vägarna fortsätter.
Det första uppdraget är att analysera och följa upp mobilitetspaketets genomförande i Sverige. Myndigheten ska vid behov föreslå förändringar eller kompletteringar till det svenska genomförandet och inhämta synpunkter från Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten, Tillväxtverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Arbetsmarknadens parter och berörda branschorganisationer ska involveras i detta arbete.
– Det är en styrka för den svenska modellen att fack och arbetsgivare är överens om vikten av schysta villkor och rättvis konkurrens inom yrkestrafiken. Arbetsmarknadens parter har en viktig roll framåt i att utvärdera hur åtgärderna fungerar, kommenterar Tomas Eneroth.
Myndighetens andra uppdrag är att analysera och föreslå vilka ytterligare krav som bör ställas på ett företag som bedriver eller har för avsikt att bedriva yrkesmässig trafik i Sverige när det gäller krav på etablering. Även här ska arbetsmarknadens parter, branschorganisationer och myndigheter få möjlighet att lämna synpunkter.
