Nu inviger SSAB, LKAB och Vattenfall Hybrits pilotanläggning för lagring av fossilfri vätgas i Svartöberget i Luleå. Bergrumslagret är det första i världen i sitt slag. Invigningen markerar inledningen på den två år långa testperiod som ska pågå fram till 2024.
Bergrummet i Svartöberget där gasen lagras ligger cirka 30 meter under markytan och 100 meter från ingången. Vätgaslagret började byggas i maj 2021. I lagret testas vätgaslagring med känd teknik, så kallad LRC (Lined Rock Cavern). Det innebär att gasen lagras under mark i ett bergrum vars väggar kläs in med ett utvalt material som tätskikt. Den fossilfria vätgasen produceras genom vattenelektrolys med fossilfri el.
– Vätgasen och lagringen är central för vår omställning, och den här piloten ger värdefull kunskap inför det fortsatta arbetet med att skapa världens första fossilfria värdekedja inom järn- och stålindustrin, kommenterar Lars Ydreskog, direktör för strategiska projekt på LKAB.
Pilotanläggningen har en storlek på 100 kubikmeter. I ett senare skede kan det bli aktuellt med ett fullskaligt vätgaslager på 100 000 till 120 000 kubikmeter, och det kan i så fall lagra upp till 100 GWh el omvandlad till vätgas, vilket räcker för att försörja en fullstor fabrik för järnsvamp i tre till fyra dagar.
– Lagring av vätgas kommer att vara en viktig pusselbit för en fossilfri värdekedja för järn- och stålindustrin men också i ett framtida robust elsystem, kommenterar Klara Helstad, chef för enheten för hållbar industri på Energimyndigheten.
SSAB, LKAB och Vattenfall investerar sammanlagt 259 miljoner kronor i själva vätgaslagret, delat i tre lika delar, och Energimyndigheten bidrar med 72 miljoner kronor.
Kapar utsläppen med 10 procent
Hybrit-initiativet startades 2016 av de tre ägarna SSAB, LKAB och Vattenfall. Vätgaslagret har en mycket viktig funktion i den samlade värdekedjan för fossilfri järn- och stålframställning. Genom att producera fossilfri vätgas då det finns mycket el, till exempel när det blåser mycket, och använda lagrad vätgas när elsystemet är ansträngt säkerställs stabil produktion av järnsvamp, råvaran till framtidens fossilfria stål.
Om fyra år ska Hybrit-tekniken börja användas storskaligt i en första demonstrationsanläggning i Gällivare, och planen är att sedan bygga fler järnsvampsverk. LKAB kommer därmed att bli en av Europas största vätgasproducenter.
– Vi har möjlighet att ställa om vår verksamhet och ta bort 10 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp samt 7 procent av Finlands, och detta tar oss ännu ett steg närmare målet. Vätgaslagret är en viktig pusselbit i säkerställandet av en stabil stålproduktion och en milstolpe i utvecklingen av Hybrit, kommenterar Martin Pei, CTO på SSAB.
Tekniken för lagring av gas i ett inklätt bergrum under mark (LRC) är väl beprövad och har använts i södra Sverige under cirka 20 år, för lagring av naturgas. Nu tar tekniken ett steg framåt och utvecklas för lagring av vätgas samt att lagret ska användas mer dynamiskt, med påfyllning och tömning i takt med vätgasproduktionen.
– Sverige ska skapa nya jobb genom att leda klimatomställningen, och Hybrit är ett bra exempel på att med grön teknik och innovation göra just det. När vi bygger framtidens energisystem så behöver vi både ta tillvara möjligheter att lagra energi och se till att stora energianvändare kan vara flexibla i sin förbrukning, kommenterar energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar.
