Byggkostnadsindex har ökat med 15,6 procent det senaste året enligt ny statistik från SCB, och enligt Byggföretagen står varsel och konkurser inför dörren.
– Vi ser att många varslar, särskilt småhustillverkare har det tufft nu. Men även logistiksektorn påverkas, inte minst av stålpriserna, säger Johan Deremar, analysansvarig på Byggföretagen.
Igår släppte SCB sina årssiffror för 2022 för byggkostnadsindex, som steg med 15,6 procent mellan december 2021 och december 2022, den högsta förändringstakten för byggkostnader sedan år 1974. Byggkostnadsindex inkluderar både entreprenörernas och byggherrarnas kostnader, som steg med 10,9 respektive 39,0 procent under året. De ökade byggherrekostnaderna beror till stor del på högre räntekostnader, som steg med 138,0 procent under perioden. På entreprenörsidan steg kostnaderna för transporter, drivmedel och elkraft mest, där kostnaden för elkraft som steg med 99,4 procent.
– Kostnadsökningarna påverkar Byggföretagens medlemsföretag. Vi kommer förmodligen se fler varsel och konkurser. Risken finns att 2023 blir ett riktigt uselt år, säger Johan Deremar, nationalekonom och analysansvarig på Byggföretagen.
Stigande materialpriser
I princip alla varuslag utom trävaror har ökat på årsbasis mellan december 2021 och december 2022. Hur hårt prisökningarna slår inom olika byggsektorer beror ju dels på vilken typ av material man använder, och dels hur marknaden utveklas.
– De som är hårdast drabbade är mindre byggföretag och vissa underentreprenörer, framförallt inom bostadssegmentet. Småhustillverkarna har det väldigt tufft nu, där vi ser många varsel och konkurser, konstaterar Johan Deremar.
Bara under november 2022 så ringde 60 företag in till Byggföretagens rådgivning med ärenden om varsel/arbetsbrist, och enligt Byggföretagens senaste konjunkturrapport från i höstas så väntas sysselsättningen minska med 6 procent i byggbranschen mellan 2021 och 2023, vilket innebär att omkring 22 000 jobb försvinner i sektorn. Derome, Görenehus och Obos, som bl a äger Myresjöhus, är några av de hustillverkare som nyligen lagt storvarsel på grund av kraftigt minskad efterfrågan.
Stabilare logistikmarknad
För logistikfastigheter som använder mycket stål så har de stigande stålpriserna påverkat byggkostnaderna i stor utsträckning.
– Stålet är betydligt dyrare nu än för ett år sedan, även om priserna stabiliserats de senaste månaderna. Även de stigande energikostnaderna borde påverka logistikfastigheter, särskilt under driften, och fler lär titta på att installera solceller för att sänka elkostnaderna.
Samtidigt är andrahandsmarknaden för logistik ganska stabil, påpekar Johan Deremar.
– Efterfrågan på nya logistikfastigheter i bra lägen är fortfarande hög, och priserna har inte sjunkit så mycket som för exempelvis bostäder nu eller för kontor- och handelssegmentet under pandemin, vilket gör att marknaden för logistik ändå ser relativt stabil ut. Men osäkerheten gör att många beställare tvekar kring att “trycka på knappen” och fatta beslut om bygginvesteringar just nu.
Enligt honom krävs det nu reformer för att upprättahålla en hög och jämn byggtakt i det sämre konjunkturläget som råder.
– När det kommer till bostadsbyggande krävs fortsatta regelförenklingar för snabbare byggprocesser och att det skärpta amorteringskravet tas bort för att kunna upprätthålla efterfrågan. Stat, regioner och kommuner har också ett stort ansvar för att våga bygga. Det gäller alltifrån nya skolor och vårdboenden till att rusta väg och järnväg, säger Johan Deremar.
Av Hilda Hultén
