Världen som vi känner den fortsätter att förändras fort, och bland utmaningarna finns ökade spänningar mellan världens stormakter och den brännande hållbarhetsfrågan. Hur detta påverkar logistiken var i fokus under halvdagsseminariet Global försörjning i en ny verklighet på Logistik & Transport i Göteborg den 8 november.
Artikel ur Dagens Logistik nummer 4 2022
En av konferensens inledningstalare var Fredrik Hassel, som har en bakgrund som politisk sakkunnig på Försvarsdepartementet, men idag är senior rådgivare på försvarsmaterialkoncernen Saab. Han förklarade det geopolitiska spelet som ligger bakom många av de nyheter som vi hör om dagligen, och som kommer att få stor påverkan på den globala försörjningen framåt.
– Det handlar som alltid om vem som ska vara “herre på täppan” och dominera världsekonomin, Kina eller USA, för det får följdeffekter. Maktbalansen mellan världens stormakter är i gungning och vi vet ännu inte vet hur det nya balansläget kommer att se ut – och vad som sker på vägen, sa Fredrik Hassel.
Det handlar som alltid om vem som ska vara “herre på täppan” och dominera världsekonomin, Kina eller USA
Även kriget i Ukraina kan förklaras som en effekt av geopolitiska förändringar, i form av Rysslands fortsatta degradering efter Sovjetunionens fall, menar han.
– Ryssland har inte den ekonomiska basen för sina storpolitiska ambitioner längre, och då väljer man i stället att svara med våld.
Kamp om resurser och handel
Den stora kampen står dock mellan USA och Kina, en kamp som Kina har bråttom att vinna med tanke på landets demografiska utveckling med en åldrande, resurskrävande befolkning. Det handlar om att ha kontroll över naturresurser som olja och jordartsmetaller – och nytt är den hårdnande striden om halvledarteknologi – där Taiwans grad av självständighet är en arena för konflikt. Kontroll över infrastruktur och handelsrutter är en annan viktig del.
– Idag har Kina har världens största flotta, men känner sig samtidigt instängt: kring sydkinesiska sjön ligger ett pärlband av stater, vilket är en viktig anledning till Belt and Road Initiative.
Infrastrukturprojektet BRI, eller “Nya Sidenvägen” initierades 2013 av Kinas ledare Xi Jinping, och handlar om att länka samman Kina västerut mot Mellanöstern och Europa.
– Det handlar inte bara om handelsvägar, utan även alternativa transportvägar ut ur Kina vid en konflikt på den östra sidan, förklarade Fredrik Hassel.
Kina har de senaste åren gjort stora investeringar i strategiskt viktig handelsinfrastruktur runtom i världen, bland annat i Gwadars hamn i Pakistan, som är granne med Indien – Kinas största konkurrent om den ekonomiska makten i Asien.
Ökad regionalisering
Att Asiens ekonomiska styrka tilltar gör att allt fler svenska företag flyttar sin produktion till Europa, och då särskilt de österuopeiska länderna, berättade Lena Sellgren, chefsekonom på Swedbank, under sitt anförande. Business Sweden har frågat 300 svenska industriföretag med tillverkning i Sverige hur de gör sina inköp och hur deras leverantörsnätverk i utlandet håller på att förändras. Resultatet visar på en tydlig trend – allt fler företag ökar inköpen i Europa, delvis på bekostnad av leverantörer i Kina och övriga Asien.
– Globaliseringen fortsätter, men vi kommer ha en större grad av regionalisering – och det har man egentligen vetat sedan 90-talet, att någon gång kommer spelplanen att jämnas ut och att då kommer vi ha en högre grad av regional sourcing.
Det här skapar möjligheter för svenska underleverantörer menar hon.
– Handeln kommer se annorlunda ut och mycket av tillverkningen i Europa kommer troligtvis att försörjas av insatsvaror inte enbart från Europa men i större utsträckning, vilket också skapar möjligheter för svenska underleverantörer till goda affärer.
Tillverkningen i Europa kommer troligtvis att försörjas av insatsvaror från Europa i större utsträckning
Fallerande global försörjning
Maersks Nordenchef Birna Odefors beskrev logistikjättens utmaningar de senaste åren, som Brexit, Ever Givens grundstötning i Suez-kanalen, Kinas Covid-politik, kriget i Ukraina men framförallt: fraktstörningarna i spåren av pandemins shoppingboom:
– Vi har visserligen haft högre fraktrater än någonsin, men vi har heller aldrig levererat så dålig service, och det är oroväckande, sa hon.
Vi har aldrig levererat så dålig service
Bolaget har pekat ut några tydliga fokusområden framåt för att hantera läget; hållbarhet, transparens i försörjningskedjan och resiliens. Maersk har investerat i gröna bränslen och nya fartyg, och arbetar med att digitalisera leveranskedjan och att öka visibiliteteten. Därtill vill man bygga leveranssäkerhet och öka motståndskraften mot den typ av oväntade händelser som skett den senaste tiden, och även det kommer att kosta – så fraktpriserna bör inte sjunka hur lågt som helst, menade hon.
– Vi måste prata om säkerheten och vad den är värd. Det kommer ske en normalisering av fraktraterna, men samtidigt har kraven på oss som logistikaktör aldrig varit högre.
Hållbar försörjning
Kristin Ang, Head of Digital Process & Solutions på SKF, berättade sedan om hur bolaget nu ställer om sin försörjningsstrategi från en global till en regional försörjning, och Daniel Lundby, vd på Elgiganten logistik, berättade om elektronikjättens försörjningsutmaningar både under och efter pandemin, samt beskrev strategin framåt
– Pandemin innebar en kraftig försäljningsökning inom hemelektronik och ökad e-handel. Där vi står nu så har vi väldigt mycket i lager, konsumenterna har mindre i plånboken och fler valmöjligheter kring hur de ska spendera sina pengar, vilket lett till en marginalpress. Det kommer att ske förändringar, men på längre sikt kommer efterfrågan att återvända och företag som är sunda, effektiva och hållbara kommer att överleva, sa Daniel Lundby.
Företag som är sunda, effektiva och hållbara kommer att överleva
Försörjningsspåret avslutades med ett panelsamtal om framtidens försörjning, modererat av Arvid Guthed, där Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi och logistik på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, gav sin syn på de senaste årens kriser.
– Tidigare kriser har varit tydligare att se om det handlat om ett utbudsproblem eller efterfrågeproblem, nu är det betydligt mer komplext. Som akademiker är det mycket svårare att studera, vi vet att nästa kris kommer, men det är svårare att se vad det kan bli.
Birna Odefors gav både ris och ros till logistikbranschens sätt att hantera kriserna.
– Vi är inte alls tillräckligt duktiga idag, Sverige borde vara ett föregångsland i effektivitet, digitalisering och hållbarhet, och vi måste ställa oss själva till svars och säga att det här är inte bra nog. Samtidigt tycker jag inte längre att vi är en gammaldags bransch, och är det några som kan lyfta hållbarhetsarbetet är det vi. Vi löste Covid-krisen på ett bra sätt och jag är optimistisk inför framtiden.
Av Klara Eriksson och Hilda Hultén
