I pandemins senare skeden har brister på komponenter drabbat nya branscher, inte minst elektronikbranschen och bilindustrin, där det sedan en tid tillbara råder huggsexa om halvledare. Även den rådande fraktkrisen slår hårt mot både handeln och produktion, och obalanser leder till prisökningar och bristsituationer inom flera råvaruslag, inte minst trä och stål.
– Företag har börjat lära sig att helt tomma lager inte är bra. Ren och skär ”just in time” fungerar inte, man måste ha marginaler, säger Hau L. Lee, professor i Logistik och Supply Chain Management vid Stanford university, USA, i en intervju med DN Ekonomi.
Hamstringen i början av pandemin ledde till tomma hyllor i butikerna, en effekt av ett fenomen som i logistiksammanhang brukar beskrivas som pisksnärt- eller bullwhip-effekt, där små förändringar i konsumentbeteende får stora konsekvenser längre bakåt i försörjningskedjan, något Dagens Logistik tidigare beskrivit.
– Det vi ser nu är att företag försöker skaffa sig marginaler, lite lager. Och vad som händer då kan utlösa en spiral. Företag lägger större beställningar och deras leverantörer får då längre leveranstider, vilket leder till att företagen lägger ännu större beställningar, och väntetiderna blir längre. Det blir värre och värre och värre, vilket vi ser i vissa branscher, säger han till DN.
Pisksnärteffekt
Dock kan detta förändrade beteende hos företagen, där man skaffar sig säkerhetslager, få stora konsekvenser på grossist- och produktionsledet, och även sprida sig till andra branscher, med överproduktion och framtida obalanser som följd.
– Fordonsbolagens inköpare lägger nu extra beställningar på mikrochip, och tänker kanske de att de lika gärna kan beställa extra stål också. De blev ju brända av mikrochipbristen. Och så blir det ett race där också. Ståltillverkarna tolkar sin orderingång som att de behöver beställa mer järnmalm och så sprider sig problemet, fast det aldrig var någon bristsituation.
Hau Lee varnar också för att dra fel slutsatser av pandemin. Större lager är till exempel ingen tillräcklig lösning.
En lärdom från pandemin är vikten av att snabbt kunna bygga kapacitet för att lösa problem. Det är nyckeln till motståndskraft.
– En lärdom från pandemin är vikten av att snabbt kunna bygga kapacitet för att lösa problem. Kapacitetsbyggande kompetens, kallar jag det. Taiwan är ett exempel. Där fanns inte kapaciteten att tillverka medicinsk skyddsutrustning före pandemin. Men de har en hög industriell kompetens och kunskap om industriella maskinverktyg. De gjorde att de blixtsnabbt kunde börja tillverka utrustning som de behövde. Sådant behöver både företag, sjukhus och länder fundera över. Det är nyckeln till motståndskraft.
Av Hilda Hultén
